Ett “spaghettidiagram” är en enkel och visuell metod för att illustrera rörelser — det kan till exempel vara ungas rörelser i stadsrummet.
Som metod kan spaghettidiagram användas för att undersöka urbanitet och marginalisering. Om du behöver en introduktion till spaghettidiagrammet kan det vara en bra idé att läsa om nyckelbegrepp inom forskningsdesign, till exempel vetenskaplig teori, paradigm, kognitiva intressen och kvantitativ och kvalitativ vetenskap.
Som lärare kan du också introducera specifika kvantitativa och kvalitativa metoder och du kan eventuellt ge eleverna olika bundna uppgifter, där de måste pröva olika forskningsmetoder inom samma område eller på samma plats.
Se exempel nedan
Exempel på ett spaghettidiagram som gjorts av en grupp studenter
Som en introduktion till temat kan föreläsarna hålla olika presentationer om nyckelbegrepp inom studiedesign, t.ex. kvantitativ och kvalitativ vetenskap, samt vetenskaplig teori, t.ex. paradigm eller kognitiva intressen.
Gör en kvantitativ observation av en plats i staden eller av en valfri målgrupp. Du kan välja vad du observerar, men förslag är till exempel:
Efteråt måste det vara möjligt att visa och dela den färdiga produkten med de andra eleverna.
Gör en kvalitativ observation av samma plats eller målgrupp som du gjorde den kvantitativa studien. När du tar anteckningar kan du använda supportfrågorna nedan. Kom ihåg att notera tid och plats.
Du måste kunna presentera den färdiga produkten.
Extra uppgift — om det är lämpligt och om du är modig:
Gör några “voxpop” ‑intervjuer, det vill säga snabba intervjuer med informanter på plats. Du kan till exempel ställa följande frågor:
Uppgifterna kan ställas in som studieuppgifter och som studenterna sedan delar med sig av och gör en samling i teamet. Här presenterar grupperna sitt forskningsarbete, och lärarna relaterar elevernas förarbete till teorier, begrepp och forskningsstudier.
Det är också möjligt att ge studenterna en sista uppgift på kursen. Det kan till exempel vara en skriftlig uppgift.
Contact: Ph.D., Associate Professor Ditte Tofteng, Copenhagen University College DITO@kp.dk