PSP – Danmark

Upturned participation

’Upturned par­tic­i­pa­tion’ är en delt­a­gan­de­form och en planer­ingsmod­ell där vi strä­var efter att förän­dra mak­tre­la­tio­nen mel­lan aktör­erna. Förän­dra mak­ten, ge mer makt till dem som van­ligtvis inte har makt. I LEMA pro­jekt har det hand­lat om mar­gin­alis­er­ade unga. Vi kom­mer nedan att gå dju­pare in i mod­ellen men först vill vi i kor­ta drag förk­lara bak­grun­den till sät­tet att arbe­ta med ’Upturned participation’.

Inspi­ra­tio­nen kom­mer Kurt Aagaard Nielsen och Birg­er Steen Nielsen, båda tidi­gare pro­fes­sor­er på Roskilde uni­ver­sitet (Nielsen and Nielsen 2007). De har byg­gt veten­skap­ste­ori och en metodisk ram för aktions­forskn­ing som kallas Kri­tisk utopisk aktions­forskn­ing (CUAR) (Nielsen and Nielsen 2016, Tofteng og Husted 2014). Att arbe­ta med upturned par­tic­i­pa­tion är en cen­tral del inom CUAR’s aktionsforskningstradition.

Tra­di­tio­nen bör­jade 1980 och karak­teris­eras huvud­sak­li­gen av prak­tiska tolkningar av kri­tisk teori, en teo­retisk ram som först intro­duc­er­ades av Max Horkheimer och Theodor Adorno på 1940-talet (Horkheimer och Adorno [1944] 2001, Tofteng and Bladt 2019). Den klas­siska kri­tiska teorin var upp­ta­gen av rela­tio­nen mel­lan veten­skap, kun­skap och demokrati, och under­strök särskilt att vi behöver pro­duc­era veten­skaplig kun­skap på ett kollek­tivt och demokratiskt sätt för att säk­er­stäl­la att själ­va veten­skapen inte är med och ska­par en odemokratisk verk­lighet. Således är bety­delsen av teori upp och ned­vänd. Teori som ett kri­tiskt tänkande ska uttryc­ka en förståelse för vad som ’bor­de vara där’ (Adorno 1984, 206, här taget ut Nielsen och Nielsen 2006, Tofteng and Bladt 2019).

Utöver kri­tisk teori inspir­eras CUAR-tra­di­tio­nen av andra käl­lor och tänkare;

• Ett är arbetet av Kurt Lewin och dess fokus på demokrati och deltagande.
• En annan är den socio-tekniska tra­di­tio­nen med dess fokus på organ­isatorisk social planer­ing och utveck­ling. En annan är framtidsska­pande work­shops av Robert Jungk och ännu ett är Ernst Blochs utopikon­cept från hans arbete med ’Hop­principen’ (Bloch 1995; Lewin 1946).

All den­na inspi­ra­tion ska­par en teo­retisk ram som ger ett prak­tiskt per­spek­tiv som utgångspunkt för förståelsen av den sociala forsknin­gens roll i samhäl­let. En förståelse av att forsknin­gen inte ska bara spela rollen som kri­tisk ana­lytik­er i samhäl­let (som de klas­siska kri­tiska teo­retik­er­na gjorde), utan att ock­så en aktiv reformistroll. Att delta i exper­i­ment och utveck­ling av nya framtider trots att det finns en risk för aliener­ing av både män­niskor och sys­tem, som den kri­tiska teo­retik­ern var­nade oss för (Tofteng and Bladt 2019).

LEMA-pro­jek­tet ska­pades mot bak­grund av den­na CUAR-tra­di­tion, med syfte att ska­pa ny kun­skap i samar­bete med mar­gin­alis­er­ade ung­do­mar i Spanien, Sverige och Danmark.

En vik­tig del av CUAR är Framtidsska­pande work­shops (FCW), en metod ska­pad av de öster­rikiska framtids­forskar­na Jungk och Müllert (1984, se även Bladt & Nielsen, 2013; Drewes 2006; Husted & Tofteng, 2007, Bladt og Chris­tensen 2020). Se ock­så Framtidsverk­stad.
För Jungk var det ursprung­li­gen en metod för att ska­pa social aktivism. Att applicera meto­den i ett forskn­ingssam­man­hang skil­jer sig något från det ursprung­li­ga sät­tet. Inom ramen för CUAR-pro­jek­tet blir det både en metod för att ska­pa han­dling och social aktivism samt en metod för kun­skap­spro­duk­tion i ett vidare per­spek­tiv. Som forskn­ing utreds och analy­seras sys­tem­a­tiskt hur förän­dringar kan ska­pas baser­at på män­nisko­rs egna erfaren­heter, ambivalens, kri­tik och idéer vad gäller att leva i den mod­er­na tiden. Inom LEMA-pro­jek­tet har vi arbe­tat med de mar­gin­alis­er­ade unga genom tem­a­tiska work­shops inspir­erade av FCW. Genom dessa har vi ska­p­at både skiss­er och mod­eller för prak­tisk förän­dring och exper­i­ment, men sam­tidigt ska­p­at kun­skap genom att reflek­tera över social och samhäl­lelig utveckling.

Vi kom­mer nu att gå in mer på detal­jer, och reflek­tera över mod­ellen för ’Upturned par­tic­i­pa­tion’ (se fig­ur nedan). Upturned par­tic­i­pa­tion är huvud­sak­li­gen en guide till en demokratisk planer­ing­sprocess. Som alla planer­ing­sprocess­er består den av en ini­tier­ings­fas (bör­jan), en planer­ings­fas och en genom­föran­de­fas eller exper­i­mentell fas.