Den svenska delen av LEMA-projektet grundar sig i ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad. Projektet har involverat en grupp unga killar i åldrarna 18–20 som bor i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i staden.
Målen för LEMA-projektet har väglett arbetet i Malmö, som har utgått från Framtidsverkstads metoden. Metoden syftar till att erbjuda ett demokratiskt forum för diskussioner kopplat till ett tema eller ett ämne som deltagarna vill förändra eller utveckla. I Malmö diskuterade de deltagande unga sina liv utifrån temat
”Vad behöver jag/vi göra för att ge ungdomar i bostadsområdet ett bra liv idag och i framtiden?”
Två ledare guidade de unga genom de faser som metoden bygger på. I den första, kritikfasen, inventerades problem och utmaningar relaterade till temat, och i den andra, visionsfasen, alternativ och visioner utifrån hur det skulle kunna vara om inga begränsningar fanns. Efter dessa faser övergick arbetet i en konkretiseringsfas där deltagarna diskuterade konkreta lösningar och åtgärder. Denna fas är viktig eftersom det främsta syftet med Framtidsverkstad är att verka för förändring och utveckling. Här använde deltagarna därför idéerna från de tidigare faserna för att komma överens om en handlingsplan.
Framtidsverkstad är en metod utvecklad av Robert Jungk och och Norbert Müllert (1984) som syftar till att skapa ett demokratiskt rum där människor utifrån egna premisser och förutsättningar kan mötas för att tillsammans påverka sin omgivning och sina egna liv. Metoden, som idag används i olika länder inklusive Sverige och Danmark, erbjuder därmed ett rum där deltagare med olika intressen, erfarenheter och värderingar möts för att diskutera och planera för förändring.
Den ideologiska grund för utvecklings- och förändringsarbete som Framtidsverkstad bygger på kan enligt Denvall och Salonen (2000) delas in i sex dimensioner:
Framtidsverkstaden erbjuder först och främst en arena för att främja handling och förändring, baserad på en strukturerad process som kombinerar rationell och logisk analys med kreativitet (Denvall och Salonen 2000:30). Att tillämpa metoden i ett forskningssammanhang skiljer sig något från detta tillvägagångssätt. Men precis som metoden ”Upturned participation” (se PSP Danmark), erbjuder Framtidsverkstad möjligheter för aktionsforskare att systematiskt undersöka och analysera hur förändringar kan skapas utifrån människors kritik, visioner och lösningar. På så sätt kan kunskap om social och samhällsutveckling skapas.
Buhl, Jette; Gitte Nilesen & Ingrid Therkelsen (1989). Fremtidsverkstad – en udfordring til det sociale arbejde. Nordiskt Sosialt Arbeide 3/1989, 16–22.
Denvall, Verner & Tapio Salonen (2000). Att bryta vanans makt – Framtidsverkstäder och det nya Sverige. Lund: Studentlitteratur
Nielsen, B. S., (TRANS.) (1984). Robert Jungk & Norbert Müllert: Håndbog i fremtidsværksteder. (1. ed.) Politisk revy.
Contact: Ph.D., Associate Professor Ditte Tofteng, Copenhagen University College DITO@kp.dk