• Dansk
  • Español
  • English
Sök
Close this search box.

Upturned Participation

Delt­a­gande process­er där mak­tre­la­tio­nen vänds upp och ned. 

A plane seen from a yard passing over buildings

Upturned Par­tic­i­pa­tion är en ped­a­gogisk metod som kan använ­das för att ska­pa delt­a­gan­de­process­er där mak­tre­la­tio­nen mel­lan ung­do­mar och vux­na vänds upp och ned.

Var­för arbe­ta med Upturned Par­tic­i­pa­tion? Efter­som delt­a­gan­det utgår från ett ned­ifrån per­spek­tiv. Här är det ung­do­mar­na som star­tar, planer­ar och slut­för pro­jekt i samar­bete med ped­a­goger, som använ­der sina pro­fes­sionel­la färdigheter, metoder och erfaren­heter för att stöt­ta ung­do­mar­nas idéer. Tekniken är ”upp och ned­vänd” efter­som auk­toriteten över­läm­nas till dem som van­ligtvis inte har den – exem­pelvis mar­gin­alis­er­ade unga i urbana i stadsmiljöer.

När man arbe­tar med upturned par­tic­i­pa­tion under­lät­tar ped­a­gogen för ung­do­mar­na via tre fas­er: ini­tier­ing, planer­ing och slut­förande.

Ska­pa en grupp med ung­do­mar som du kän­ner väl, och plan­era för två möten med dem.

Under möte­na är det vik­tigt att bet­ona att allt ska tas på all­var, att alla kan tala fritt och kom­ma till tals. Det är en bra idé att använ­da sig av en punk­tlista, dvs. vad som sägs anteck­nas i punk­ter på ”väggen” så att alla kan se vad som anteck­nas. Punk­ter­na från det förs­ta mötet, tas med till det andra mötet och används som en gemen­sam bas att utgå ifrån.

Hit­ta en rubrik/ett ämne som är gemen­sam för grup­pen, till exem­pel ”Livet på fritids­går­den”, ”Fritids­går­den i området”, ”Ett bra liv för ung­do­mar på fritidsgården”

  1. Kri­tiserande fas: tala med ung­do­mar­na om vad som bekym­rar dem – kri­tik och miss­nö­je med ”ämnet”.

Skriv det­ta på tavlan/väggen.

  1. Utopisk fas: hur skulle det se ut om ni (ung­do­mar­na) hade mak­ten att besluta?

Skriv det­ta på tavlan/väggen.
.

  1. Genom­föran­de­fasen: påminn ung­do­mar­na om deras idéer – vil­ka av dessa skulle de vil­ja genom­föra och var­för? Använd rubrik­er­na som utgångspunkt och pra­ta med dem om var de kan bör­ja. Vad och hur skulle de göra det?

Efter det andra mötet plan­eras de kom­mande möte­na. Här bör­jar ung­do­mar­na att själ­va plan­era och slut­föra idéer­na om förän­dringar som de kom­mit överens om. Kom ihåg att ung­do­mar­na har ans­var över processen, medan ped­a­goger­nas uppgift är att stöt­ta processen.

  • Organ­is­era det fysiska rum­met så att det känns till­gäng­ligt och upp­muntrar till delaktighet.
  • Ord­na rum­met så att det bjud­er in till dia­log. Använd den fysiska plac­erin­gen för att ”vän­da upp och ned” på relationerna.
  • Var med­veten om att planer­in­gen av rum­met påverkar mak­t­fördel­nin­gen – vem/vad som kom­mer att dominera?
  • Arbetet förut­sät­ter vis­sa fysiska miljöer – exem­pelvis ett klass­rum eller en ska­pande verk­stad. Kanske kan du hit­ta ett ställe som du van­ligtvis inte besöker?
  • Strä­va efter att ska­pa sam­ma miljö var­je gång. Använd till exem­pel vägg, tavlor och föremål såsom blom­mor och stolsplacering.

Läs mer om hur du kan arbe­ta med rum och miljö i artikeln ”Didak­tik som deltagande”.

Advisory Structure – Upturned Participation

  • Ska­pa regler för möte­na – det är ung­do­mar­nas plats och således är det ock­så de som bestäm­mer regler­na. Är det till exem­pel tillåtet att använ­da mobil­tele­fon under möte­na, kom­mer det att finnas pauser eller kan du kom­ma och gå som du vill?
    Regler­na kan anpas­sas och diskuteras löpande.
  • Finns det hin­der som kan häm­ma delt­a­gan­det? Om ni till exem­pel träf­fas kl. 17:00, och ung­do­mar­na är hun­gri­ga, se till att mat finns tillgängligt.
  • Välj en stil som pas­sar dig och håll dig till den. Men var flex­i­bel och anpas­sa dig efter ung­do­mar­nas behov (till exem­pel kl. 15:00 eller 16:00 på månda­gar eller tors­da­gar, 2–3 timmar).

Läs mer om råd­gi­vande struktur

 Att vara djävulens advokat

Ett sätt att stäl­la svåra/utmanande frågor.

Var med­veten om att du inte är neu­tral i processen. Du måste inte styra genom att bedö­ma och dra slut­satser. Du ska dock inte heller låta dig bli överkörd.

Konkret uttryckt: “Jag kom­mer att vara djävu­lens advokat nu…”, ”vad skulle djävu­lens advokat svara på det…?”

Oli­ka grun­der: vad skulle den­na idé bety­da för dig, området, de som arbe­tar, de äldre, bar­nen, naturen, osv.

Använd meto­den för att utmana ung­do­mar­nas perspektiv.

Läs mer om Djävu­lens advokat i Jung and Müller