‘Livslinjen’ är en metod som kan användas för att analysera människors livshistoria.
I denne forskning har ’livslinjen’ använts för att analysera migrationsbanan hos de unga människor som vi har arbetat med i Spanien.
Biografisk metod är inte bara ett sätt att förstå verkligheten för människor och grupper i riskzonen, utan den har en enorm potential för förståelsen av människors liv utifrån ett socio-pedagogiskt perspektiv.
’Livslinjen’ är en väldigt enkel metod, styrd av tidens logik (kronologi), som gör det möjligt att grafiskt föreställa sig en persons viktigaste milstolpar i livet. Nedan visas en bild av en av de tidslinjer som gjordes i LEMA-projektet.
Som man kan se började denna ’livslinje’ skapas på den deltagande unga blev ombedd att göra en livsresa från början av sitt liv fram till tiden för intervjun, där han skulle framhäva de mest betydande ögonblicken utifrån studiens fokus.
Så snart det initiala arbetet hade slutförts, skissades ’livslinjen’ upp med hjälp av datorprogram som gjorde det möjligt att förenkla informationen och presentera den på ett mer passande sätt. Som exempel, uppe till höger finns den första bilden av en ’livslinje’ som förberetts genom att använda Prezi-programmet.
För en mera fördjupas information om metoden rekommenderas litteraturen nedan.
Herrera-Pastor, D. & Frost, N. (2021). Basic epistemology of biographical research: a review based on the extraordinary life history of a young offender. Revista Latinoamericana de Metodología de las Ciencias Sociales (Relmecs) 11(1), e086. https://doi.org/10.24215/18537863e086
Herrera-Pastor, D., Mancila, I. y Kushner, S. (2017). A cross-narrative analysis in biographical inquiry. A research note. The New Educational Review, 48, n. 2, 285–296. DOI: 10.15804/tner.2017.48.2.23
Herrera-Pastor, D. y De Oña-Cots, J.M. (2021). Investigación biográfica: método de aprendizaje extraordinario. Dos casos de empoderamiento y resiliencia [Biographical research: an extraordinary learning method. Two cases of empowerment and resilience]. En M.T. Castilla (coord.). Metodologías emergentes en educación superior (en prensa). Barcelona: Octaedro.
Mancila, I., Soler, C. y Herrera-Pastor, D. (2020). Relatos docentes: experiencias y reflexiones sobre la inclusión en Educación Superior [Teachers’ stories: experiences and reflections on inclusion in higher education]. En C. Monge-López y P. Gómez-Hernández (ed.). Claves para la Inclusión en Educación Superior (297–333). Madrid: Síntesis.
Herrera Pastor, D., Páez Robles, C., Páez Robles, D., Porras Martínez, M., Ríos López, F., Sánchez Fuentes, A. y Vázquez Franco, Á. (2016). Sin rastro de educación inclusiva en la biografía escolar de Raúl [With no trace of inclusive education in Raul’s school biography. Story and vignettes produced by a group of students]. Revista Interuniversitaria de Formación de Profesorado 87 (30.3), 137–155.
Rivas Flores, J.I. y Herrera Pastor, D. (coords.) (2009). Voz y educación. La narrativa como enfoque de interpretación de la realidad [Voice and education. Narrative as an approach to interpreting reality]. Barcelona, Octaedro.
Herrera Pastor, D. (2009). Memorias de la escuela. Revisión del formato autobiográfico [School memoirs. Review of the autobiographical format]. En J.I. Rivas Flores y D. Herrera Pastor (coords.). Voz y educación. La narrativa como enfoque de interpretación de la realidad (37–54). Barcelona: Octaedro.
González Monteagudo, J., Herrera Pastor, D. y Padilla Carmona, M.T. (2019). Abordagens biográfico-narrativas com estudantes universitários não-tradicionais [Biographical-narrative approaches with non-traditional university students]. En A.C. Pestana Fragoso y S.C. Andrade Teodosio (editors). Dos “Novos Públicos” do Ensino Superior aos estudantes “não-tradicionais” no Ensino Superior (59–77). Coimbra (Portugal): CINEP.
Contact: Ph.D., Associate Professor Ditte Tofteng, Copenhagen University College DITO@kp.dk
