• Dansk
  • Español
  • English
Sök
Close this search box.

PSP – Danmark

Innehållsförteckning 
Model of Upturned Participation

LEMA-projektet i Danmark

Lema-pro­jek­tet i Köpen­hamn består två enheter: Yrkeshögskolan Køben­havns Pro­fes­sion­shøjskole och bostad­srät­tförmedlin­gen KAB. De har arbe­tat med en grupp mar­gin­alis­er­ade ung­do­mar som har liten eller ingen kop­pling till utbild­ning, som har upprepade erfaren­heter av brott och som kon­tin­uerligt och ofta befinner sig i urbana miljöer såsom gatan och det offentli­ga rum­met, som alter­na­tiv till befintli­ga utbud av aktiviteter. Åldern vari­er­ar mel­lan 16–25 år och inklud­er­ar både kil­lar och tjejer.

Huvudsyftet med LEMA-pro­jek­tet vägled­de de aktiviteter som genom­fördes i Köpen­hamn. Filosofin och meto­den som använ­des är förankrad i en forskn­ingstra­di­tion som kallas Kri­tisk utopisk aktions­forskn­ing. Inom det arbe­tade vi med en demokratisk och delt­a­gande strate­gi kallat Tem­a­tiska work­shops, vil­ka är inspir­erade av Framtidsska­pande work­shops. Kär­nan i det­ta arbete har var­it att till­sam­mans med delt­a­gande ung­do­mar reflek­tera över och analy­sera vardagli­ga erfaren­heter av att vara ung i Köpen­hamn, särskilt i närom­rådet – vil­ka alter­na­tiv och hin­der finns. Efter att ha gjort det­ta gjordes en analys av alter­na­tiv och utopiska idéer.

Syftet var att ta det ana­lytiska arbetet och de alter­na­ti­va idéer­na skulle leda till ett genom­förande sta­di­um. Genom att vän­da mak­ten upp och ned strä­vade vi efter nya lös­ningar, men ock­så lös­ningar som pas­sar in i unga män­nisko­rs liv. I det dan­s­ka sam­man­hanget ger välfärdsstat­en sina med­bor­gare social tryg­ghet och insti­tu­tion­er som ska­par utrymme för utbild­ning, fritid och liv, men allt­för ofta upp­märk­sam­mar inte de mar­gin­alis­er­ade unga dessa välfärdssys­tem eller blir upp­märk­sam­made av dessa. Det­ta pro­jekt har försökt ge ett nytt per­spek­tiv på den­na utmaning.

Upturned participation

’Upturned par­tic­i­pa­tion’ är en delt­a­gan­de­form och en planer­ingsmod­ell där vi strä­var efter att förän­dra mak­tre­la­tio­nen mel­lan aktör­erna. Förän­dra mak­ten, ge mer makt till dem som van­ligtvis inte har makt. I LEMA pro­jekt har det hand­lat om mar­gin­alis­er­ade unga. Vi kom­mer nedan att gå dju­pare in i mod­ellen men först vill vi i kor­ta drag förk­lara bak­grun­den till sät­tet att arbe­ta med ’Upturned participation’.

Inspi­ra­tio­nen kom­mer Kurt Aagaard Nielsen och Birg­er Steen Nielsen, båda tidi­gare pro­fes­sor­er på Roskilde uni­ver­sitet (Nielsen and Nielsen 2007). De har byg­gt veten­skap­ste­ori och en metodisk ram för aktions­forskn­ing som kallas Kri­tisk utopisk aktions­forskn­ing (CUAR) (Nielsen and Nielsen 2016, Tofteng og Husted 2014). Att arbe­ta med upturned par­tic­i­pa­tion är en cen­tral del inom CUAR’s aktionsforskningstradition.

Tra­di­tio­nen bör­jade 1980 och karak­teris­eras huvud­sak­li­gen av prak­tiska tolkningar av kri­tisk teori, en teo­retisk ram som först intro­duc­er­ades av Max Horkheimer och Theodor Adorno på 1940-talet (Horkheimer och Adorno [1944] 2001, Tofteng and Bladt 2019). Den klas­siska kri­tiska teorin var upp­ta­gen av rela­tio­nen mel­lan veten­skap, kun­skap och demokrati, och under­strök särskilt att vi behöver pro­duc­era veten­skaplig kun­skap på ett kollek­tivt och demokratiskt sätt för att säk­er­stäl­la att själ­va veten­skapen inte är med och ska­par en odemokratisk verk­lighet. Således är bety­delsen av teori upp och ned­vänd. Teori som ett kri­tiskt tänkande ska uttryc­ka en förståelse för vad som ’bor­de vara där’ (Adorno 1984, 206, här taget ut Nielsen och Nielsen 2006, Tofteng and Bladt 2019).

Utöver kri­tisk teori inspir­eras CUAR-tra­di­tio­nen av andra käl­lor och tänkare;

  • Ett är arbetet av Kurt Lewin och dess fokus på demokrati och deltagande.
  • En annan är den socio-tekniska tra­di­tio­nen med dess fokus på organ­isatorisk social planer­ing och utveck­ling. En annan är framtidsska­pande work­shops av Robert Jungk och ännu ett är Ernst Blochs utopikon­cept från hans arbete med ’Hop­principen’ (Bloch 1995; Lewin 1946).

All den­na inspi­ra­tion ska­par en teo­retisk ram som ger ett prak­tiskt per­spek­tiv som utgångspunkt för förståelsen av den sociala forsknin­gens roll i samhäl­let. En förståelse av att forsknin­gen inte ska bara spela rollen som kri­tisk ana­lytik­er i samhäl­let (som de klas­siska kri­tiska teo­retik­er­na gjorde), utan att ock­så en aktiv reformistroll. Att delta i exper­i­ment och utveck­ling av nya framtider trots att det finns en risk för aliener­ing av både män­niskor och sys­tem, som den kri­tiska teo­retik­ern var­nade oss för (Tofteng and Bladt 2019).

LEMA-pro­jek­tet ska­pades mot bak­grund av den­na CUAR-tra­di­tion, med syfte att ska­pa ny kun­skap i samar­bete med mar­gin­alis­er­ade ung­do­mar i Spanien, Sverige och Danmark.

En vik­tig del av CUAR är Framtidsska­pande work­shops (FCW), en metod ska­pad av de öster­rikiska framtids­forskar­na Jungk och Müllert (1984, se även Bladt & Nielsen, 2013; Drewes 2006; Husted & Tofteng, 2007, Bladt og Chris­tensen 2020). Se ock­så Framtidsverk­stad.
För Jungk var det ursprung­li­gen en metod för att ska­pa social aktivism. Att applicera meto­den i ett forskn­ingssam­man­hang skil­jer sig något från det ursprung­li­ga sät­tet. Inom ramen för CUAR-pro­jek­tet blir det både en metod för att ska­pa han­dling och social aktivism samt en metod för kun­skap­spro­duk­tion i ett vidare per­spek­tiv. Som forskn­ing utreds och analy­seras sys­tem­a­tiskt hur förän­dringar kan ska­pas baser­at på män­nisko­rs egna erfaren­heter, ambivalens, kri­tik och idéer vad gäller att leva i den mod­er­na tiden. Inom LEMA-pro­jek­tet har vi arbe­tat med de mar­gin­alis­er­ade unga genom tem­a­tiska work­shops inspir­erade av FCW. Genom dessa har vi ska­p­at både skiss­er och mod­eller för prak­tisk förän­dring och exper­i­ment, men sam­tidigt ska­p­at kun­skap genom att reflek­tera över social och samhäl­lelig utveckling.

Vi kom­mer nu att gå in mer på detal­jer, och reflek­tera över mod­ellen för ’Upturned par­tic­i­pa­tion’ (se fig­ur nedan). Upturned par­tic­i­pa­tion är huvud­sak­li­gen en guide till en demokratisk planer­ing­sprocess. Som alla planer­ing­sprocess­er består den av en ini­tier­ings­fas (bör­jan), en planer­ings­fas och en genom­föran­de­fas eller exper­i­mentell fas.

I de fles­ta planer­ings­fas­er är det forskaren, läraren eller den aktuel­la auk­toriteten som har ägan­derätt över alla tre fas­er. Det­ta innebär att det är den aktuel­la auk­toriteten som ini­tier­ar, planer­ar och genom­för ett visst pro­jekt, idéer eller aktivitet. I aktiviteter som syf­tar till med­bor­garen­gage­mang ser vi ofta process­er som involver­ar vis­sa målgrupper/ med­bor­gare vid oli­ka stadier av processen. Inom området för social arbete är det till exem­pel van­ligt att den aktuel­la auk­toriteten – admin­is­tra­tio­nen eller ung­dom­sledaren – ini­tier­ar och planer­ar en viss aktivitet och bjud­er sedan in barn och ung­do­mar att delta i genom­föran­de­fasen. Till exem­pel plan­eras mån­ga fot­boll­sturner­ingar av proffs, varpå ung­do­mar­na är inbjud­na att spela i själ­va turner­in­gen. Upturned par­tic­i­pa­tion ger en annan möjlig mod­ell, som kan vara att bju­da in ung­do­mar till att föres­lå aktiviteter som sedan plan­eras av proffs, varpå ung­do­mar­na inklud­eras en gång till, när själ­va aktiviteten (en fiskere­sa, en klät­tring, osv.) blir verk­lighet (Bladt 2013).

Vad vi vill pre­sen­tera är ter­men ’Upturned par­tic­i­pa­tion’. Vårt val av kon­ceptet har att göra med vem vi tillde­lar auk­toritet (Arn­stein 1969).

En upturned (omvänd) process bety­der att mak­ten ges till dem som van­ligtvis inte har något att säga till om eller har makt över planer­ing­sprocessen. Vi läg­ger all makt över ini­tia­tiv, planer­ing och utförande till den­na grupp. 

Mer läsning

Ditte Tofteng & Mette Bladt (2020): ‘Upturned Par­tic­i­pa­tion’ and Youth Work: Using a Crit­i­cal Utopi­an Action Research Approach to Fos­ter Engage­ment, Edu­ca­tion­al Action Research, 28:1, 112–127, DOI: 09650792.2019.1699843

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09650792.2019.1699843